tisdag, januari 20, 2009
Svättstuga
Häromdan hade jag tvättid då va. Trodde jag. När jag precis hade lagt in tvätten i maskinerna och satt igång och vattnet hade börjat pysa ner över mina och den lilla människans lortkläder kom det in en liten gubbe i tvättstugan. Det var hans tur att tvätta, jag hade visst tvättid i går. Som igår, fast det här var ju för att par dar sen.
Det här var ju ruskigt pinsamt och gubben vart lite sur, men eftersom jag inte begrep hur man gjorde för att avluta programmen på de där tvättmaskinerna och tvätten ju redan var alldeles blöt så kom vi överens om att min tvätt skulle få gå klart, efter 973 ursäkter och en tår i ögonvrån. Peace, love and understanding.
Tjugo minuter senare står det en sextifemårig amazon utanför ytterdörren och är jättejättejättearg för att jag hade utnyttjat hennes lilla gubbes mesighet och hon står och skriker på mig i trapphuset i minst tio minuter. Jag bad återigen långt över tusenfalt om ursäkt och lovade och bedyrade att jag skulle lämna tvättstugans stoft för mina fötter senast klockan åtta prick.
Klockan femiåtta beger jag mig således ner i tvättstugan för att hämta min skuldbetyngda tvätt. Den finns ju då tyvärr inte i maskinerna längre, utan ligger drypande våt i min IKEA-kasse. Ocentrifugerad, droppande sur och med sköljmedlet kvar. Tanten var visst bättre på tvättmaskinsingenjöreri än jag, ety hon hade lyckats avbryta tvätteriet. En kvart innan den var klar, hon sparade nog minst tjugo minuter på att orsaka mig allt detta besvär.
IKEA-kassen med tvätt och 17 liter vatten var så tung att den inte gick att lyfta, dessutom rann det liter efter liter med sköljmedelsvatten över hela trapphuset, så jag fick hämta X antal plastkassar från ICA och bära upp tvätten i. Då kom tanten. Jag - vid detta laget ganska trött - sa att det där var kanske inte så vänligt gjort. Tanten skrek då någonting om att: du ska inte tro att man kan göra sådär (underförstått "lilla vän"), bara ta nåns tvättid och tro att man ska få köra klart! Gagaga.
I två timmar fick vi skölja tvätt i duschen (inget badkar).
Var det en dum tant? Eller var jag dum? Jag tror att rollerna hade varit omvända hade jag köpt läget och knappt varit sur ens, misstag är det väl bara skönt att folk gör, då får man liksom alibi för sina egna. Ellä?
Ps: det tog två dagar för det stora badlakanet att torka. Det luktar mysko om det, typ gammal ost.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)