fredag, oktober 13, 2006

Nyckelpiga


Ibland när hela livet står stilla ser man en liten rörelse i ögonvrån och då slänger man oftast ut den från balkongen.

onsdag, oktober 11, 2006

47 tandpetare i asken


Jag är ett geni. Det skulle förklara allt så bra och alternativet är att jag lider av en autistisk störning för ibland ser jag inte saker som andra verkar se. Jag ser Almodovars filmer och Paul McCarthys konst och läser Bukowski och Rattamaas poesi och antingen är jag ett geni eller är jag autist som antingen är för smart för allting eller helt enkelt har fel i min hjärnas nervbanor och inte ser det stora, men herregud så banal mycket av finkulturen är. Lite rolig eller förnöjsam igenkänning, som en medelålders tant på en Gardellpjäs glor jag på det där och jag fattar, visst gör jag...men det är ju så...dumt. Slår knutar på sig själva för att säga samma sak på nya lite äckligare eller svårt uttänkta sätt så även de mest prettokåta små människorna skall kunna ta till sig det som egentligen bara är en plattityd som leker kurragömma i krånglig ordstapling. Säg en gång till att skitig olycklig elak kärlek är den renaste känslan och att kärlek och hat leker tafatt i din pjäs, gör det för all del. Säg en gång till att det går att förändra någons sätt att tänka med en oneliner och att livet är en tomhet. Är man bara tillräckligt rapp i truten så går det nog, eller hur herr Norén? Berätta en gång till om det vackra i att ge upp och dränka sig i alkohol och fjutta eld på sitt liv, det har ju ingen gjort förut. Använd gärna penisen som symbol för våld också och dränk in det i rutten ketchup, den symboliken var ju verkligen ny. Säg att 'all poesi är politisk' och tro att du inte kläcker en kliché...eller gör det just för att det är en kliché för klicheér kan ju också vara provocerande om det kommer från ett oväntat håll och nån stackars autist kanske blir upprörd i alla fall. Läs Faktotum och var en stereotyp, men...känns det inte lite larvigt att vara precis likadan som han som gick förbi alldeles nyss, med samma larviga lilla skägg och antagligen precis samma skivsamling? Och lite drömmer ni om det där skitiga och vill vara litegrann som han, men det kommer ni aldrig att bli för ni är ju alldeles vanliga killar utan alkoholistgen som vill ha snygga brudar, inte slitna alkobrudar som Henry C. Men jag är ju elak och dum och kritisk i överkant nu förstås, jag häver själv ur mig banaliteter på löpande band, men å andra sidan höjer vare sig jag själv eller DN mig till skyarna och å andra sidan hittar jag ibland både konst och böcker och filmer som väcker nya tankar och faktiskt inte bara försöker säga något vi redan vet och redan sett och undviker banalitetens löje. Jag vet ju också att tyvärr är ju verkligheten sådan att sånt som sägs för ofta på nästan samma sätt blir en banalitet, så fungerar det men det behöver ju inte göra orden eller ketchupen eller spritalkot mindre viktigt och jag vet att alla upplevelser är subjektiva och det som är en banalitet för mig kan vara en uppenbarelse och visdom eller höjden av humor för någon annan och mitt tvivlande höjda högra ögonbryn är cyniskt i överkant....I'm an excellent blogger and I fart in phonebooths.

tisdag, oktober 10, 2006

A spoonful (of snot) weighs a ton


Gick vilse i företagsbyn för Cocacola fortsatte i en evighet, och titta på ett lager och säga ooo och aaa och nämen har ni crossdocking (viktigpetter snajsig businessperson) och tänka shit lilla intervjuperson har man sett ett lager har man väl sett kartonger förut och slå på egen trumma tills det bankar i hela feberhuvudet och så åka tåg som Markoolio och så lite kladdjobb och chefen hade glömt be om offert oops lilla chefen nu får man rådda upp ditt skit igen, på Kassaservice blev en jättegammal stockholsmtant arg så jag fnissade och så tog vi öl och han är fortfarande fin och sen kom Jonas Barnboksförlag förbi, han är överallt och till sist var man hemma och har inte ätit på hela dan bara massa snor i näsan, Flaming Lips i örona och varför i hela friden tar folk inte bort sina halvladdade filer för.
The End, snor snörvel.

måndag, oktober 09, 2006

Sanktioner


Carl Bildt klagade i morse över att man inte kunde införa sanktioner mot Nordkorea, eftersom de inte importerar nånting. Ungefär som att sluta prata med någon som inte pratar med dig ändå.
Jag inför härmed sanktioner på exakt samma sätt och med exakt samma verkan mot plötsligt uppdykande arroganta tendeser.