Du är så mycket bättre än mig, räcker inte det?

Förlåt, jag röker. Förlåt så jävla mycket. Förlåt att du som är min VD måste fråga -varje gång du går förbi oss som står och röker utanför byggnaden- hur det går med rökningen, sådär lite skämtsamt. Förlåt att alla som går förbi måste säga någonting skämtsamt som egentligen har en underton av vadäckligaochpatetiskaniär. Förlåt att ni måste vifta bort vår rök sådär demonstrativt och förlåt att ni aldrig gör sådär när en bil står på tomgång eller när hon tanten på controlling som luktar gammalt otvättat hår går förbi. Förlåt att ni aldrig kommer med skämtsamma kommentarer när en tjockis äter en chokladkaka, eller en alkoholist luktar sprit men däremot glatt skämtar om min nära förestående död. Förlåt att jag aldrig bjussar på att att jag kräver en paus i ett långt möte för att få röka, förlåt att ni inte kunde klaga över det. Förlåt att jag jobbar in mina rökpauser varje dag. Förlåt att ni anser det nödvändigt att upplysa mig om att det är farligt att röka, förlåt att jag redan visste det, förlåt. Förlåt att folk på tunnelbanan inte klagar när dom hamnar bredvid en 200-pannorstant som spiller över på deras plats eller en tonårskille som luktar armsvett, eller ouppfostrade ungar som gormar och kladdar glass men däremot om man precis tagit en cigg. Förlåt att du måste upplysa mig om att rökare blir rynkiga trots att jag inte har en rynka i fejan som inte beror på att jag skrattat för mycket. Förlåt alla ni feströkare som tigger cigg hela tiden och aldrig köper ett eget paket, hur mycket ni än har råd. Förlåt att ni tycker att det är ok att tigga av fullkomliga främlingar på krogen, och blir jättesura när vi säger nä, du får inte nån cigg, och nej du får inte köpa heller för din löjliga lilla tvåkrona, seveneleven ligger runt hörnet. Förlåt, men jag tycker också det är bra att rökning är förbjudet på krogen och kan tyvärr inte bjuda dig på min ilska, men förlåt att jag inte tycker det är ok att ni snor min plats i baren medan jag är ute och röker. Förlåt att det är som att slicka ett askfat att kyssa mig, du slipper, förlåt. Förlåt att jag kastar mina fimpar på marken, men om jag bar dom på mig skulle jag stinka ännu mer och de askfat som finns utplacerade på tre ställen i Stockholm är så dumt konstruerade att det ofelbart startas en ciggbrand i dom, förlåt. Förlåt så jävla mycket att jag betalar för min eventuella sjukvård via skatten jag betalar för mitt beroende medan överviktiga och sportfånar slipper betala ett öre utöver moms och via skattesedeln för sina bypassoperationer och omspända korsband. Förlåt så jävla mycket att jag inte kan sluta röka riktigt ännu, förlåt att jag inte står ut med tanken på att inte få ta en latte i solen på våren och ta en Marlboro till, förlåt att jag inte står ut med att inte få sitta efter en middag med lite rödvin kvar i glaset och se röken ringla upp mot taket, eller att stå på balkongen med täcket runt oss båda med darriga ben och låta en cigarett gå mellan oss efter bra sex. Förlåt, men jag tycker det är gott att röka och förlåt, jag har ett beroende. Förlåt att jag tycker att rökare som gemensamt drag har att de är de mest sympatiska människorna, förlåt och håll käften nu för fan.