På väg hem på fullsatt tunnelbanetåg, folk klängs och trängs en tisdagskväll. Alla är glada och en av de gladaste killarna från Dalarna ska på hundutställning i Sollentuna i morgon. Han ber mig vrida på mössan och säga killevippen så jag försvinner, jag har en sån mössa. Jag är så ömtålig just nu att en liten tanke far genom mitt tyvärr (när det gäller negativa tankar) rätt snabbtänkta huvud att 'tillochmed främlingar vill att jag försvinner' men sen skrattar jag och säger att nu har du blandat ihop McAstrid med McJulkalender, man ska antingen peta på en spik och säga killevippen och bli pytteliten och äta köttbullar eller vrida på mössan och göra små skojjiga långsamma, mystiska spår i snön med skorna och vara osynlig.
Håkan Serner, en röst som, om jag ska härma lilla frun, är en röst som kan få tala till mig i evighet, om han så läser kladdrecept. Nalle Puh och skomakare, lugnt och tyst. Han blev så ledsen till sist att han gjorde världen av med den där rösten via ett rep runt halsen.
Kvällen var bra och gjorde en buckla i ensamheten, fröken Pigg och Snottys kombinerat gör alltid det. Hennes Doppelganger är fin och stor och blir lite tyst i sitt hörn när sällskapet pratar för mycket. Hans vän var smart och intelligent och rolig och höll lite hov. Jag blev full på fyra öl varav en var en mellis.
Ps: det där var den enda bilden skrutt-www kunde åstadkomma av Håkan Serner. Vi barn av sjuttiotalet borde förena oss i motstånd mot att det finns för lite barndomsminnen på YouTube.
4 kommentarer:
Håkan Serner
Mums va bra han va. Tänk när han va cirkus i den vita stenen
Skomakaren som skrev om sitt liv i luften på nätterna. Finfint.
skriva om sitt liv i luften på nätterna. oj vad fint det lät. jag ska använda en trubbig luftpenna inatt.
Det bästa är att man kan sudda ut det man inte gillar, det värsta är att man måste börja om varje natt.
Skicka en kommentar