Nu tänkte jag musikblogga lite. Det börjar på ICA. Bakom mig i kön står två utvecklingsstörda unga tjejer, dom ska ha middag ihop och har handlat korv och chips och massa gott. Den ena tjejen har lite stor tunga och pratar sådär som man gjorde när man var liten och satte tungan bakom underläppen och gav sig själv ett underbett och fånade sig. Det var något som irriterade mig med hennes sätt att tala, något jag kände igen, det skärande, läspande, otydliga lite saftiga. Irriterande, vadå vaddå tänkte jag.
När jag satte mig vid datorn och satte på Cocorosie Beautiful Boyz, förstod jag allting.
Nej, jag tror jag håller mig till Stereo Totals tysk-franska elektropop idag. Konstigt nog är tyskarna gladare än amerikanerna och det passar mig bättre just nu. Dessutom driver dom inte med mongon.
1 kommentar:
Jag tycker man får skratta åt mongon, och till och med driva med dem. Det där med att skilja på att skratta med eller åt är också svårt, speciellt om inte mongot märker någon skillnad. Jag brukar skratta åt, och driva med, min pappa när han håller på med sina små egenheter. Det accepteras. Roliga saker bör bejakas. Tack för en bra blogg.
/Bella
Skicka en kommentar