Man är lite trött idag. När man har dansat the bugdance blir man trött i huvudet och det liksom kliar otåligt i hela kroppen. När man vaknar vid sisådär två på natten av att ens sängpartner inte är en tjock sur katt utan en sån här så far man upp och efter nästan tio minuter av att se den krääääla omkring på kudden tar man mod nog till sig för att ta hushållspapper och kramakramakramaihjäldenochspolanerdenpåtoaletten och spola minst två gånger och så byta lakan. Hjärtat bultar på helt fel sätt och tänk om det finns fler, där i glipan bakom?
En timme senare hörs det tjut och tjiiiii i köket, då dansar indiepoparn the bugdance med en nattfjäril, alldeles stor. Den lilla lilla pojkvännen är en hjälte och gör fjärilsdamm mot skylskåpsdörren och sen måste vi ha te allihop och lugna ner oss och vi sitter i köket och jag berättar om kojan vi hade där utanför Bangladesh, där filtarna krälade inte av en eller två, utan miljoners miljoner och vi märkte dom inte i mörkret utan låg kvar en lång stund i allt det äckliga och tänk om det har bott såna i örat på mig ända sedan dess? Indiepoparna ryser imponerat och sen somnar vi.
Ps: fatta att dom kan flyga. Öärk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar